Sir Sandrow and her army.

Nu sitter jag här i min ensamhet och väntar på att någon familjemedlem ska komma hem och hålla mig sällskap. Det här har varit en sjukt ensam dag, den ända jag har sett är bror Elias som var hemma en halv timme och hämtade lite skidor m.m. När man har en stor familj är det ytterst ovanligt att vara ensam hemma och att då vara det en hel dag är bedrövligt, jag ringde till mamma och grät av mig lite för att sedan tillaga lite kebab med ris. Sen blev det till att slappa framför teven i det bekyddande rummet, gillestugan, där inga fönster finns, vilka jag är väldigt rädd för så här när mörkret falligt. På grund av denna ensamhet som jag inte trodde skulle hålla längre än till kvällskvisten så blev det inget nytonat hår, det får bli någon annan dag. Ska nog gå upp och lägga mig och läsa nu, skulle helst vilja sova men det klarar jag inte av förens jag hört någon annan komma hem.


Nöje!/Ebba